Internationella kvinnodagen

Den 8 mars är det internationella kvinnodagen. Den uppmärksammas världen över för att sätta ljuset på det arbete som har gjorts för jämställdheten men även för att uppmärksamma det arbete som fortsatt behöver göras för att uppnå verklig jämställdhet mellan könen.

Feminism - bara ett uttryck, ett modeord eller något mer?

Feminism är ett samlingsbegrepp för olika rörelser och ideologier som arbetar för att män och kvinnor ska ha samma rättigheter, skyldigheter, ansvar och möjligheter i samhället.

Feminism har som mål att kvinnor ska ha samma politiska, ekonomiska, rättsliga och sociala rättigheter som män, och grundades i samband med upplysningsfilosofin på 1700 talet, när tankar om människors lika värde och villkor blev en politisk och samhällelig viktig fråga. Utgår från att män och kvinnor, då som nu , inte har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

Ordet Feminism har använts systematiskt av kvinnorörelsen sedan första kvinnokonferensen 1892.

Finns många olika rörelser inom feminismen, som t.ex. radikalfeminism, särartsfemininism, liberalfeminism, transfeminism som fokuserar på olika grupper av kvinnors rättigheter. Det som är gemensamt är att alla utgår från att det finns strukturer i samhället som underordnar och överordnar olika grupper av kvinnor och män, och att det skapar olika villkor. Arbete med jämställdhet försöker åtgärda de skilda villkor som finns.

Centrala delar i jämställdhetspolitiken

Makt, inflytande, ekonomi, hälsa, utbildning, arbete och mäns våld mot kvinnor är de viktigaste frågorna i jämställdhetspolitiken.

Tittar man närmare på maktfrågan så är det tydligt att kvinnor är underrepresenterade i ledande positioner detta trots att de utgör hälften av världens befolkning. Unga kvinnor är särskilt underrepresenterade. De utsätts även oftare för hat och hot om de engagerar sig politiskt.

Ekonomiskt är skillnaderna tydliga. Det brukar generellt sägas att kvinnor i genomsnitt tjänar ca 80% av vad män tjänar. Den skillnaden är i stort sett oförändrat de senaste 20 åren.

Kvinnlig rösträtt i 103 år

I Sverige har vi haft kvinnlig rösträtt i 103 år! Den första gången kvinnor fick rösta valdes 5 kvinnliga ledamöter in i riksdagen. De utgjorde då ca 1 % av alla ledamöter.

26 år senare fick vi vårt första kvinnliga statsråd och det tog 73 år innan könsfördelningen i riksdagen blev någorlunda jämn.

Kvinnor som kämpat för kvinnors rättigheter

Internationellt…

Mary Wollstonecraft (1759-1797): Förespråkade kvinnors lika rättigheter och hennes kritik mot traditionell kvinnlighet och kvinnoförnedring förebådade framväxten av den feministiska rörelsen.

Malala Yousafzai (1997-): Stod redan som tonåring upp för flickors rätt att få gå i skolan. Hon kämpar än för flickors rättigheter och fick 2014, endast 17 år gammal, Nobels fredspris för sina insatser.

Nationellt…

Elin Wägner (1882-1949): Journalist och författare som skrev om bland annat författare och målare men även om sociala frågor, framförallt om kvinnors situation. Hon var en av de som grundade Rädda Barnen. Hennes böcker behandlar bland annat kvinnors rättigheter och kvinnlig rösträtt.

Elise Ottesen-Jensen (1886-1973): Arbetade för sexuella rättigheter och hälsa. Hon var med och grundade RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning) och kämpade för sexualundervisning i skolan, rätten till preventivmedel, rätten till abort samt avkriminalisering av "homosexuella kontakter".

Zara Larsson (1997-): Sångerska och låtskriverska som på olika sätt har gjort feministiska ställningstagande. Hon har bland annat ifrågasatt Bråvalla festivalens genusperspektiv och lagt upp en uppmärksammad bild på instagram med budskapet att män aldrig ska kunna undvika kondomanvändning med argumentet att kondomerna är för små.

Har du koll på någon i din närhet som arbetar för jämställdhet?