Sotning
I lagen anges att kommunen i brandförebyggande syfte ansvarar för att sotning och brandskyddskontroll utförs. Den kommunala sotningen (rengöringen) ligger sedan den 1/1 2023 hos Räddningstjänsten Sydost egna verksamhet.
Räddningstjänsten Sydost är ett kommunalförbund som kan hjälpa dig med svar på frågor om sotning.
Rengöring
Sotning är en viktig del i arbetet med att förebygga bränder i bostäder. Tidigare innebar begreppet sotning att både rengöring och enklare brandskyddskontroll gjordes samtidigt. Sotningsverksamheten är numera uppdelad i två separata uppdrag – sotning och brandskyddskontroll.
Sotning innebär att brännbara sotbeläggningar tas bort i sådan omfattning att risken för skorstensbrand och skadeverkningar vid en skorstensbrand minimeras. Vid sotning av eldstäder och rökkanaler innebär detta att alla ytor som rökgaserna passerar rengörs. För att kunna sota skorstenen på ett säkert sätt finns det krav på en säker väg till och på skorstenen. Det ska finnas stegar eller takbryggor på taket. Ett glidskydd ska finnas vid takfoten för att stegen från marken ska kunna stå stadigt. Stegarna och takbryggorna ska vara av metall.
Nytt sätt att sota
Räddningstjänstens sotningsverksamhet kommer så småningom att införa ett nytt sätt att sota för de flesta eldstäder i våra kommuner. Sotningen utförs nedifrån och med stavar.
Modern sotningsteknik ger ett mycket bättre resultat med en avsevärt förbättrad kanalrenhet. Renshuvudena anpassar sig till kanalformen och typ av stavar och renshuvud anpassas enkelt till kanalstorlek och beläggningstyp. Tekniken hanteras i övervägande fall av en person (precis som vid dagens sotning).
Tekniken innebär också mycket stora arbetsmiljövinster. Riskerna vid takarbete reduceras till ett minimum, då flertalet (uppsk. min. 80 %) av sotningarna kan utföras underifrån. Tekniken med trycksättning innebär också att exponeringen för luftburna partiklar reduceras väsentligt. Trycksättningen innebär också att väsentligt färre partiklar sprids i miljön (omgivningen), jämfört med traditionell sotning.
Imkanaler
Imkanalen, köksfläktens anslutning till skorstenen/ventilationssystemet i bostadshus, omfattas inte längre av kravet på sotning. Trots detta behöver imkanalen rengöras med jämna mellanrum, om inte annat av funktionsmässiga skäl. Ansvaret för rengöring av imkanalen ligger på fastighetsägaren.
Sotningsfrister
När kommunen fastställer sotningsfrister för olika typer av anläggningar bör fristernas längd prövas mot bakgrund av hur brandskyddet påverkas av:
- sotbildning,
- bränsle,
- typ av anläggning,
- energibehov med hänsyn till klimatförhållanden, och bebyggelsestruktur.
Eldning i större omfattning
Köksspisar, ugnar och andra jämförbara förbränningsanordningar för matlagning Om eldning sker i större omfattning än för enskilt hushålls behov kan sotning göras enligt följande.
Frist Tillämpningskriterier
6 ggr/år avser eldstäder där eldning sker med fasta bränslen, tung eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle.
1 år avser eldstäder där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle. Om eldning sker för enskilt hushållsbehov kan sotningsfrister för lokaleldstäder tillämpas.
Lokaleldstäder
Om eldning sker i lokaleldstäder kan sotning göras enligt följande.
Frist Tillämpningskriterier
1 år avser eldstäder som utgör den huvudsakliga källan för uppvärmning av det rum där eldstaden är uppställd eller för matlagning.
3 år avser eldstäder som eldas i mindre omfattning och som inte är den huvudsakliga källan för uppvärmning av det rum där eldstaden är uppställd eller för matlagning.
Övrigt
Kommunens föreskrifter om sotningsfrister kan i tillämpliga fall omfatta:
- undantag från sotningen när ingen eldat mellan två sotningstillfällen,
- möjligheter att ändra sotningsfristen i enskilda fall av brandskyddsmässiga skäl, samt
- övergångsförfarandet vid införandet av nya föreskrifter om sotningsfrister.