Så ökar du din säkerhet

Arbetet med vattensäkerhetsfrågor är en prioriterad fråga för Emmaboda kommun då alltför många människor omkommer genom drunkning.

Människor ska kunna vistas i och kring vattnet utan att riskera att skadas eller omkomma genom drunkning.

Räddningstjänsten tillsammans med teknik och fritidsnämnden ska ta
stor del i att främja detta arbete och stödja de olika aktörerna.

På vilket sätt vi ska arbeta för att nå en bad och vattensäker kommun kan du läsa om i vår handlingsplan. , 165.5 kB, öppnas i nytt fönster.

Några enkla men livräddande tips:

• Du kan låna flytvästar och isdubbar gratis på Brandstationen i Emmaboda.
• Flytvästar finns i alla storlekar och lånetiden är max 1 vecka.
• Du kan hitta 300 svenska flytvästdepåer på Svenskalivräddningssällskapets hemsida. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  

Badvett:

• Bada aldrig ensam.
• Simma längs med stranden.
• Hoppa/dyk inte på okänt vatten.
• Ropa på hjälp bara om du är i nöd.
• Lek inte med livräddningsmaterial.
• Simma inte under bryggor och hoppställningar.
• Knuffa aldrig i eller håll fast någon under vattnet.
• Spring inte på bassängkanten eller bryggor - du kan halka.
• Ha alltid något mellan dig och den nödställde, ”den förlängda armen”.

 Båtvett:

• Använd alltid flytväst.
• Sitt ner i båten – byt plats en i taget om absolut nödvändigt.
• Stanna vid båten om du faller i vattnet.
• Om du behöver hjälp – vifta långsamt med armarna över huvudet och åt sidorna.
• Ta upp en nödställd i aktern på båten.

Isvett:

• Var aldrig ensam på isen.
• Ha alltid med dig isdubbar och annan säkerhetsutrustning på isen.
• Prova alltid isen med en ispik.
• Tänk på att isen kan vara svag vid vass, brygga, bro, avlopp och inlopp.
• Meddela alltid var någonstans du ska vara och när du tänker komma tillbaka.

Flytvästdepå

Du kan låna flytvästar i kommunens besökscenter och isdubbar gratis på Brandstationen i Emmaboda.
Flytvästar finns i alla storlekar och lånetiden är max 1 vecka.
Du kan hitta 300 svenska flytvästdepåer på Svenska livräddningssällskapets hemsida. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hjärtstartare

Årligen drabbas så många som 10 000 personer i Sverige av hjärtstopp. Det är alltid en dramatisk situation som kräver snabba och rätta åtgärder av dem som befinner sig i närheten. Kunskap om hjärt-/lungräddning och tillgång till en hjärtstartare (defibrillator) är ofta avgörande.

Om någon plötsligt faller ihop är det viktigt att så snabbt som möjligt få igång personens hjärtrytm igen, i väntan på ambulans. Det kan ske med hjälp av HLR, det vill säga hjärt-/lungräddning, i kombination med en automatisk extern defibrillator (AED) som är en apparat med vilken hjärtrytmen kan återställas.

Defibrillatorn är så enkel att använda att vem som helst kan rädda liv. Tiden från det att hjärtat stannar till att en hjärtstartare kan börja användas, är den viktigaste överlevnadsfaktorn. Det är därför viktigt att det finns en hjärtstartare nära till hands och att många vet var den finns.

Hjärtstartarregistret

Det finns flera hjärtstartare i kommunen även privatägda.
Via Sveriges hjärtstartarregister Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., har du möjlighet att ta reda på var din närmsta hjärtstartare finns tillgänglig. Här finns även råd om hur du bör handla om en situation skulle uppstå, där du misstänker plötsligt hjärtstopp.

Den som äger hjärtstartaren har själv ansvar att registrera den hos hjärtstartar-registret.

Råd vid värmebölja

Ihållande, hög värme har visat sig kunna påverka hälsan hos människor i alla åldrar, även om barn, äldre och sjuka är mest utsatta. Här följer några råd om hur du kan skydda dig själv och andra i värmeböljan.

• Stäng ute värmen dagtid och vädra nattetid.
• Undvik onödig ansträngning, skjut upp sådant som inte måste göras. Avbryt genast det du sysslar med om du blir yr eller känner dig trött. Sök hjälp om du känner dig dålig.
• Planera förflyttningar och resor så att de inte blir påfrestande. Tänk på att det oftast är svalast tidigt på morgonen och varmast tidigt på eftermiddagen.
• Vistas inte i solen. Välj skuggiga, svala platser när du är utomhus.
• Vistas så mycket som möjligt i luftkonditionerade eller svala rum. Välj bostadens eller husets svalaste rum och vädra ut värme under natten.
  Gillestugor och hobbyrum i källaren kan vara svalast. En fläkt kan ge viss svalka om det inte är extremt varmt i rummet, då kan den orsaka uttorkning. Om bostaden blir varm, besök om möjligt luftkonditionerade lokaler, men undvik påfrestande förflyttningar.
• Duscha dagligen för att bli sval.
• Välj svala, lätta kläder som ”andas”.
• Drick tillräckligt med sval dryck, gärna redan innan du blir törstig. Vatten, mineralvatten och lättöl går bra, men undvik alkohol och väldigt söta drycker. Alltför kalla drycker kan ge kramp. Har du fått läkarråd om vätskeintag eller om du använder vätskedrivande läkemedel bör
  du fråga läkaren om lämpliga åtgärder.
• Undvik att dricka varmt eller att äta alltför varm mat, det höjer kroppstemperaturen. Ät gärna vätskerik mat som grönsaker och frukt.
• Ersätt salt och mineraler i kroppen om du svettas kraftigt. Mineralvatten och sportdrycker fungerar bra.
• Håll regelbunden kontakt med anhöriga, vänner eller grannar. Om du är gammal eller sjuklig så be någon hålla kontakt med dig morgon och kväll.
• Stäng av icke-nödvändig belysning och elektrisk utrustning då de skapar värme.
• Håll inomhusväxter och skålar med vatten i huset då avdunstningen hjälper till att kyla luften.

Var beredd vid strömavbrott

Vid strömavbrott är det viktigt att vara förberedd med mat, ljus och värme. Det gäller särskilt när strömavbrottet sker under vinterhalvåret.

Praktiska råd inför ett strömavbrott:

• Ha batterier hemma till radion. När ett strömavbrott sker sänder lokalradion P4 information om situationen.
• Ha alltid reservbelysning hemma, ficklampor, stearinljus, värmeljus och tändstickor.
• Se över möjligheten att laga varm mat. För att kunna laga varm mat behöver du ha tillgång till ett campingkök, vedspis eller en grill.
• För att ta vara på värmen, samla familjen i ett rum och dra för gardiner och persienner.
• Om strömmen är borta mer än någon timme, tappa upp vatten i flaskor eller kokkärl.
• Reservkraft
  Vill man vara mer förberedd så kan en lösning vara att tillgodose sitt elbehov
  vid strömavbrott med reservkraft.

1. Fler tips och råd finns att läsa på:
   Civilförsvarsförbundets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Energimyndighetens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Skydd mot översvämningar

• Ha koll på det normala vattenståndet och historiken.
  Det är viktigt att du vet hur vattennivåerna är under normala förhållanden så att du kan se när vattnet börjar stiga. Ta reda på om just ditt område har varit översvämmat tidigare och vad som skedde då. Erfarenheter från den gången kan hjälpa dig att förbereda dig för kommande översvämningar.
• Följ väderprognoserna och fråga kommunen.
  Misstänker du att en översvämning är på gång är det viktigt att du följer
  väderprognoserna. Där brukar varningar läsas upp. Din kommun kan också ge information om hur vattenläget ser ut.
• Flytta saker du är rädd om.
  Flytta värdefulla ägodelar till översvämningssäkra ställen.
• Skaffa pumpar i god tid.
  Hyr eller köp gärna pumpar i god tid innan översvämningen kommer. Träna på att hantera dem i förväg.
• Se över villkoren i din försäkring.
  Villkoren för hemförsäkringar kan variera. Ta reda på vad som gäller för just dig. Dokumentera skador och spara kvitton så att du inte får bära en onödigt stor del av kostnaderna för översvämningen själv.
• Bygg tillfälliga barriärer av sandsäckar.
  Tillfälliga barriärer av sandsäckar kan stoppa en mindre översvämning. Ta bort barriären så snart faran för eller själva översvämningen är över.
• Övriga enkla åtgärder alla kan göra.
  Även om du inte bor låglänt nära en sjö eller ett vattendrag kan du göra några enkla saker för att minska risken för översvämning i  dagvatten-system och liknade om vi får en snabb temperaturökning i kombination med regn. Se till att mark- och dagvattenbrunnar ej är täckta med is
  och snö. Snödrivorna kan fungera barriärer för vattnet så skapa en fri väg för vattnet att nå dagvattenbrunnarna.
• Om du inte bor permanent i ditt hus vid vatten.
  Bryt elektriciteten och stäng av eventuella gasledningar. Elektricitet, gas och vatten kan vara en farlig kombination. Stäng av strömmen och gasen om det finns risk för kortslutning. Se dock till att eventuella länspumpar fortfarande fungerar. För att undvika att avloppsvatten tränger in i ditt hus kan det vara en bra idé att proppa igen toaletter och avlopp. Detta kan ske med träpropp eller expanderandepropp med gummitätning.

1. Webbplatser för tips och råd vid översvämningsrisk:
   Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Krisinformation.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.SMHI Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Så klarar du 72 timmar själv

Hur beredd är du om något skulle hända?
Klarar du dig helt själv i 3 dygn, 72 timmar?

Den svenska krisberedskapen bygger på att alla nivåer tar ett ansvar, förbereder sig och ha en egen förmåga. Den första nivån av förmåga inom krisberedskapen ligger hos alla enskilda medborgare. Att vara förberedd på att klara sig själv initialt vid händelse är att skapa säkerhet, trygghet och ta ansvar för sin egen och på sätt och vis även andra säkerhet.

När det inträffar en större samhällsstörning eller kris kan det vara så att samhällets service får svårt att nå samtliga medborgare direkt och på samma gång. Det kan ta dagar innan samtliga funktioner fungerar som de ska. I de fallen är det väldigt viktigt att du som medborgare har en egen förmåga att hantera situationen och skapa säkerhet och trygghet för dig i dina närmaste. Det handlar om att ha värme, mat och vatten samt möjligheten att ta
till sig information.

Tänk efter före

Att kunna klara några dygn utan el, vatten eller mat är ingen lätt situation. Men med enkla medel går det att öka sin förmåga betydligt. Att medborgarna klara de första akuta dygnen, skapar en möjlighet för samhällets service att prioritera dem som är mest nödställda och har särskilda behov. Då kan samhällets
resurser användas för att hjälpa svaga och utsatta människor, till exempel
äldre, sjuka och barn.

Enkel checklista på saker du kan samla i din krislåda, och därmed öka din trygghet och förmåga att hantera krisen.

• Vatten och mat
  Vattendunkar
  Mat som klarar rumstemperatur
  Campingkök med bränsle
  Utomhus kan du använda en grill
• Värme och ljus
  Alternativ värmekälla
  Ficklampa med extra batterier
  Stearinljus, värmeljus och tändstickor
  Varma kläder och filtar
• Information
  Radio med batteri
  Telefonlista på papper med viktiga nummer
• Övrigt
  Husapotek med det viktigaste för dig
  Hygienartiklar
  Kontanter